not doin' too good today .. :(
Jag var sa glad igar. Min lilla hund var sa duktig och vi hade sa roligt.
I morse skramde hon slag pa mig. Nar jag vaknade sa var hon alldeles hangig och ville inte alls vara med.
Tempade henne, och mitt hjarta stannade upp da jag laste 40.1 C !!
Ringde jourvetrinaren Caroline, som sa klart var mitt uppe i antingen kalv eller katt fodelse .. jag horde inte riktigt, och brydde mig val egentligen inte sa mycket om just det. Det jag brydde mig om var att min vetrinar inte var tillganglig!!!
Jag fick radet att kyla av henne forsiktigt om det gick, och forsoka fa i henne vatten tills vetrinaren fanns pa kliniken 09.30. Da jag inte ville blota ner henne och riskera nat satt jag i hennes biabadd med en skal kallt vatten och en handduk, och talmodigt fuktade hennes trampdynor. Det hjalpte val inte avsevart, men jag fick ner tempen till 39.9. Alltid nagot.
Eftersom hon vagrade drick doppade jag min hand i vattenskalen, sa lag hon och slickade i sig nagra droppar at gangen.
09.00 ringde jag kliniken och konstaterade att jag var pa vag in med min hund. Nar jag satte pa Izzie halsbandet och oppnade ytterdorren vaknade hon till liv och ville minsann ut och jaga katter. Det ar otroligt hur viljestarka Goldens ar..
Val framme pa kliniken marktes det dock tydligt hur sjuk Izzie faktiskt var. Hon gjorde ett forsok till att halsa pa Lisa och de andra tjejerna, men orken fanns inte. Nagra svansvift, sen var det bra.
Tempen var 40C , men med undantag for febern verkade allt som det skulle. Izzie fick tva sprutor for att fa ner febern och antibiotika kurer som forhoppningsvis ska hjalpa henne att krya pa sig.
Nar vi kom ut i bilen drack hon lite vatten, och hemma blev det en slurk till, sa det ar ju positivt iallafall.
Nu ar hon sa trott sa trott och ligger i en liten hog pa golvet. Hon som inte alls brukar vara sa dar overdrivet brydd om vart jag haller hus har hemma vagrar vika fran min sida. Min lilla alskade hund.
Det ar sa jobbigt att se dem sjuka, och att man inte kan forklara for dem varfor de mar sa daligt gor att det varker i hjartat.
Nu far vi da iallafall hoppas att febern gar ner sa hon slipper aka in igen. Jag vill bara att min alskade lilla hund ska borja ma battre snart... det ar det enda som spelar nagon roll !!!
I morse skramde hon slag pa mig. Nar jag vaknade sa var hon alldeles hangig och ville inte alls vara med.
Tempade henne, och mitt hjarta stannade upp da jag laste 40.1 C !!
Ringde jourvetrinaren Caroline, som sa klart var mitt uppe i antingen kalv eller katt fodelse .. jag horde inte riktigt, och brydde mig val egentligen inte sa mycket om just det. Det jag brydde mig om var att min vetrinar inte var tillganglig!!!
Jag fick radet att kyla av henne forsiktigt om det gick, och forsoka fa i henne vatten tills vetrinaren fanns pa kliniken 09.30. Da jag inte ville blota ner henne och riskera nat satt jag i hennes biabadd med en skal kallt vatten och en handduk, och talmodigt fuktade hennes trampdynor. Det hjalpte val inte avsevart, men jag fick ner tempen till 39.9. Alltid nagot.
Eftersom hon vagrade drick doppade jag min hand i vattenskalen, sa lag hon och slickade i sig nagra droppar at gangen.
09.00 ringde jag kliniken och konstaterade att jag var pa vag in med min hund. Nar jag satte pa Izzie halsbandet och oppnade ytterdorren vaknade hon till liv och ville minsann ut och jaga katter. Det ar otroligt hur viljestarka Goldens ar..
Val framme pa kliniken marktes det dock tydligt hur sjuk Izzie faktiskt var. Hon gjorde ett forsok till att halsa pa Lisa och de andra tjejerna, men orken fanns inte. Nagra svansvift, sen var det bra.
Tempen var 40C , men med undantag for febern verkade allt som det skulle. Izzie fick tva sprutor for att fa ner febern och antibiotika kurer som forhoppningsvis ska hjalpa henne att krya pa sig.
Nar vi kom ut i bilen drack hon lite vatten, och hemma blev det en slurk till, sa det ar ju positivt iallafall.
Nu ar hon sa trott sa trott och ligger i en liten hog pa golvet. Hon som inte alls brukar vara sa dar overdrivet brydd om vart jag haller hus har hemma vagrar vika fran min sida. Min lilla alskade hund.
Det ar sa jobbigt att se dem sjuka, och att man inte kan forklara for dem varfor de mar sa daligt gor att det varker i hjartat.
Nu far vi da iallafall hoppas att febern gar ner sa hon slipper aka in igen. Jag vill bara att min alskade lilla hund ska borja ma battre snart... det ar det enda som spelar nagon roll !!!
Kommentarer
Trackback