Stina på Irland

Manga av mina vanner har saker jag inte har.
Det hade varit latt att vara avundsjuk, och hade jag varit lite yngre hade det kanske varit sa.
Men inte nu.
Nu glads jag med dem. Helhjartat. Utan avundsjuketankar.

Som till exempel att min absolut basta van i hela varlden, Emma , har vad jag vill ha.
Henne hade det varit latt att vara avundsjuk pa;
Ett hus pa landet, en fantastisk sambo (som for ovrigt ar en av mina basta vanner - all categories!), en underbart sot son, och nu aven en hundvalp.


skamlost lanad fran Emma's blogg

Avundsjukan skulle kunna bli annu varre om jag tankte pa att Emma faktiskt ar en av de absolut finaste, vackraste manniskorna jag nagonsin traffat, med manga talanger, en oerhord kreativitet och med ett av de finaste hjartan och klokaste tankar jag nagonsin stott pa under mitt liv.

Men jag blir inte avundsjuk.
Istallet ar jag stolt.

Stolt over att hon ar just den hon ar.
Stolt over att hon gar sin egen vag.
Stolt over att hon ar en san fin van och san underbar person.

Jag ar ocksa hemskt stolt over att jag far vara hennes van.





TACK min finaste van.
Jag saknar dig och onskar och drommer att vi ses snart igen !